Okategoriserade


Tomma rum > Okategoriserade > Tranor

Tranor

>
Peter Birath skriver:


Verket är en kartläggning och sammanställning av olika myter och föreställningar om tranor såväl som olika fysiska representationer av tranor inom olika kulturer. Genom att sätta ihop olika texter i en mind-map-struktur har jag kopplat ihop tematiska likheter texterna emellan och försökt utvinna olika direkta sammanhang som kan binda ihop myterna och föreställningarna.

Inom kartan går det att utläsa bland annat:
De egyptiska hieroglyferna uppstod hos en gud i form av den tranliknande ibisfågeln. Fågeln är förmodligen en missuppfattning av en europeisk trana. Det grekiska alfabetet uppstod när en gud betraktade tranornas flykt. Det keltiska alfabetet har sitt ursprung i en gudomlig transäck, en säck gjord av transkinn.

Tranor = skapande av ord.

En legendarisk japansk krigare förvandlas vid sin död till en trana som flyger bort i fjärran. Pygmeernas drottning får sitt folk att sluta dyrka gudarna och får dem att dyrka henne istället. Som resultat förvandlas hon till en trana. Heliga träd som uppnått sin yttersta ålder förvandlas alltid till tranor.

Tranor = en form som uppnås av någon som närmat sig det yttersta stadiet av varande.

En Japansk ornitolog ringmärkte vid ett tillfälle ett hundratal tranor över hela japan för att försöka utreda tranornas flygvägar. Enligt historien hittades tranor med hans ringmärkningar flera hundra år efter att ornitologen dött, vilket kom att leda till historien att tranor lever i tusen år. I varje kultur som tranorna varit del av, har de varit en symbol för långt liv. I hela Asien är fortfarande tranan en symbol för det tusenåriga livet.

Tranor = en varelse som lever i (minst) tusen år.

Tusen är symbolen för tranorna. På den japanska tusenyensedeln återkommer tranorna. Det finns även en klassisk historia om att om du viker tusen papperstranor, ska ditt liv förlängas, eller så uppfylls en av dina önskningar.

Tusen tranor = en uppfylld önskan

I alla historier om den klassiska grekiska trandansen är den en iscensättning av Theseus flykt från Labyrinten efter att han dödat Minotauren. Enligt historien ska Theseus ha dansat trandansen i sin flykt, och trandansen var i det fallet en imitation av den slingriga vägen inom labyrinten.

Trandans = en karta över en mytologisk labyrint.

Det sägs att tranor sätter ut vaktposter för att skydda sin grupp. Vakterna bär en sten i ena benet. När en vakt somnar, tappar de stenen som faller på marken och väcker den sömniga vakten. Det sägs också att tranor för att inte flyga för fort sväljer stora stenar innan sina långa färder. En sten som en trana spyr upp sägs kunna användas för att testa äktheten hos guld. Tranor sägs också kunna föra med sig medicinska underverk som bland annat kan föras vidare av vissa stenar. En historia berättar om att tranor för att inte locka till sig fiender på sina flygresor, sätter en sten i sin hals för att inte kunna skrika. När flygresan är över kastar de ur sig stenen, som nu blivit gul. Den gula stenen sägs kunna läggas i eld och användas för att skapa guld. En vanlig berättelse om en liknande sten är den om alkemismens nyckel, visdomens sten.

Tranor -> sväljer stenar – > Transtenar – > medicinska egenskaper -> visdomens sten
Tranor = Alkemister

Inom den förislamska traditionen i Mecca finns en historia om tre gudinnor som kallades för de tre våldsamma tranorna.
Inom keltisk mytologi ägs transäcken av en havsgud, Midhir, som vaktas av tre våldsamma tranor. I den grekiska mytologin finns tre gorgoner. Inom keltisk blandningsmyt finns en historia om tre tranor med gorgonhuvud.

Slutsats:
Tre gudinnor + tre tranor + tre gorgoner -> tre gudomliga tranor med gorgonhuvud vaktar transäcken. Transäcken ligger förmodligen inom labyrinten, trandansen är kartan över labyrinten. Om du viker tusen tranor, kan du önska dig att hitta till labyrinten. Inuti transäcken ligger visdomens sten. Den är nyckeln till ett tusenårigt liv och till att uppnå alla kriterier som behövs för att själv förvandlas till den gudomliga tranan.

Comments are closed.