Tomma Rum gör nåt ovanligt och återuppstår i Korpilombolo under vinterhalvåret. En inbjudan från deras legendariska Nattfestival i december var det svårt att tacka nej till. Så vi håller vårt reguljära projekt på plats med deltagare och evenemang över en kortare, dvs festivalens, period. Vi är fullbokade men se till att besöka Nattfestivalen för att uppleva alla dess artister och konstnärer, kultur från hela Europa under två veckor i nattens ljus.
Så var måndagen den 17 juli slut.
Det var tisdagen den 18 juli
Slut på 19 juli
Så var torsdagen den 20 juli över.
Och fint hantverk.
Slut för fredagen 21 Juli
Fotografier av Karl Larsson
Lördagen 22 juli bjöd veckans Tomma rum på en utställning och konsertafton på Medborgarhuset i Korpilombolo.
Från mörkret i biografen ljöd inledningsvis tonerna av Johannes musik, inspelad på tramporglar i Uusitalogården.
Från entréplan, uppför trappan och genom utställningsrummen på övervåningen kunde man följa bården med 478 bilder tagna av Karl under sin vistelse i Korpilombolo. Fotografierna blev en bra konversationsstartare, då besökarna på utställningen kunde berätta om flera av platserna och byggnaderna som porträtterades.
I ett redan späckat schema klämde Tomma Rum-gänget in ytterligare en programpunkt, den s.k “blixtutställningen”. Under det timslånga eventet kunde publiken i väntan på filmvisningen av Håkan Lundströms episka naturfilm Nälkävuoman asuukhat åtnjuta god konst i Medborgarhusets lokaler.
Solveig Thoroddsen bjöd på ett veritabelt tårtkalas i en miljö välbekant för inbitna tommarummare.
Ylva Eklöf visade suggestiva fotokopierade stilleben, Magnus Oledal fortsatte förkovra sig i slipsens idéhistoria, Hannah Wiker gjorde skulpturer av väderpinnar i gran, Ilya Wikström byggde kassaskåp i kartong, doktor Unnur Ottarsdottir erbjöd konstterapi och juxtaposerade gamla och nya familjebilder, Jennie Öberg jordade utställningsbesökarna med hjälp av en nedgrävd stol (landart som kommer att finnas kvar under sommaren bakom kulturhuset i centrala Korpilombolo), Kim Ekberg ställde ut ett kantstött blädder-ex av det Shabby chic-dadaistiska manifestet.
En minst sagt späckad timma för alla som kom, komplett med salta pinnar och Loka Crush.
(Fler bilder på konsten tillkommer eftervart…)
Efter första veckans blöta målningsevenemang gjorde vi andra veckan en traditionell premiärutställning i Medborgarhuset. Det blev en trevlig och vacker utställning som visade många olika konstnärliga praktiker och tekniker, natur och lokala material gick som en röd tråd genom utställningen. I biografen visade Emil Andersson film, i trapphuset visades konstverk av den lokala konstnären… keramikfåglar, längre upp visade Ylva Eklöfs blomsterbilder från Korpilombolo.
Över oss svävar Sara Ocklinds mobil av björkslanor och näver och gnistrar som rimfrost i midnattssolen.
Innan vi går vidare in i övervåningens två utställningsrum får vi sätta oss ned i en fåtölj ett slag och lyssna på Anna Neanders ljudinspelningar från Tomma rums residens i Ljusne 2015.
I första rummet säljer Mira maränger och bröd gjord av lokal lera, på väggen hänger ….s abstrakta verk …. i nästa rum samsas Magnus Odals glupska glassätande Madonna som har ”spist allt”, fiktiva historiska slipsar flätade och vävda av gräs med Keisuke Tsuchiyas ljudinstalation, här sätter vi oss ned och lyssnar på en meditativt ljudcolage och minns myggen, stenbrottet och speldosorna vi spelade på i Oranki art veckan innan blandat med tramporglar från ”Det gamla huset” i Korpilombolo.
I Korpilombolo blir nästan allt som hittas på blommande ängar, skogar, blöta myrar, och loppis konst, förutom utom rabarbern som Anna hittar i vår trädgård, den bakar hon finfint utställningsfika av till allas stora glädje.
Affisch av Sara Ocklind.
Den som ville hinna med veckans samtliga Onsdagsaktiviteter kring Korpilombolo fick minst sagt ligga i. Knappt hann frukostgröten dimpa ner i vomen innan det var dags att samlas utanför Kulturhuset för en gemensam utfärd mot Käkkimännikö. Mycken kritik gjorde sig omedelbart hörd gällande den onödigt strapatsfyllda fot-förflyttningen genom tillsynes urskogsliknande terräng. Kreativa lifterier med diverse fyr- och sexhjulingar fick slutligen den brokiga folkskaran på plats vid uppsamlingsplatsen, där magin snabbt infann sig. Kokkaffepannan porlade, dragspelet sjöng, skogen viskade. Harry Hannu berättade sin släktkrönika som utspelat sig på platsen, Käkkimännikö.
Senare på kvällen bjöd utomhusbadet på en familjekväll, samtidigt på Kulturhuset underhöll dragspelaren Jorma Nerg den handklappande och fotstampande publiken på en underbar men kort spelning. En minst sagt hektisk Onsdag, men ack så härlig.
varmt välkomna till medborgarhuset i korpilombolo nu på lördag!
Tomma Rum med stöd av Kulturrådet.
De flesta av oss anländer 26 juni. Vi kastas rakt in i Korpis kulturliv och allas välkomnande vis. Konsertrep på Kulturhuset, en trask runt i byn. Kollar in Medborgarhuset och landar tillbaka på Kulturhuset för måndagsmiddag med systrarna Nylund från Korpilombolo Kulturförening.
Sedan far några på nattbadsturné i midnattssol. De andra far i lånad bil efter Eva Kvist ut i skogen på grusiga vägar. För att vara med och se renmärkningen som är igång nu efter midsommar och fram till mitten av juli. Keisuke tar upp ljuden av renarnas kallande på varandra och deras klickande fotleds-ljud. Myggen och ljuset är båda mycket.
Första dygnet har vi sällskap av Andréas, Lina och Katten. De far sedan söderöver och kvar är vi som ska vara här första veckan. Josefin, Ylva, Keisuke och Minna.
Vi blir inbjudna av Birgitta Rantatalo på Kopris utebad att måla staketet. Färgbolaget i Överkalix sponsrar och levererar röd, gul, blå, svart, vit och penslar direkt till badet! Fredag blir stora målningsdagen. Vi målar med många av dem som redan är och badar och några som kommer för att bara måla. Vi målar och badar och målar. Det blir maneter full ut på staketet! Och lite hembakad småfika från badkiosken i munnen.
Så far vi till Oranki art, skulpturpark i Finland. Vår husgranne Alex kör oss med sin bil. Ibland bromsar vi hårt för renar som traskar på vägen. Då behöver bilen vila lite innan den orkar lägga i en växel igen och vi kan fara vidare. Vidderna och nattljuset suger i bröstet.
Framme sprayar vi oss med sjö och hav och klistrar anti-mygg-klistermärken i fejset innan vi går upp på skogsåsen fylld med 200 konstverk. I slutet av stigen öppnar sig ett djupt grustag. Vi kastar stenar nerför randen och det ekar. Stenarna rasslar och klonkar neråt. Vi leker där länge. Keisuke spelar in ljuden med en stor mikrofon.
Vi råkar också på Pekka bland myggsvärmarna i skogen, han som startade Oranki Art, innan vi far hemåt. På vägen stannar vi i Svanstein och Josefin och Minna midnattssolbadar med hisnande utsikt.
Teurajärvidagarna blir nån slags slutkläm på veckan. Vi far dit med skjuts av Kristina och Barbro. Kören sjunger och många sjunger med från texthäften som delats ut. En visa berättar om Teurajärvis historia och vi sjunger alla om avfolkningssorgen och ett nytt hopp om mer liv, nu när några flyttar tillbaka och andra helt nya kommer hit. Köttsoppa med klimp och våffla med kaffe. Hangasjärvifamiljen spelar. Dragspelet sjunger. Efteråt badar vi i Finnijoki och liftar tillbaka hem med Barbro och vår husgranne Chinoi.
Nu har Josefin farit, imorrn Minna med. Keisuke och Ylva stannar en vecka till och nya deltagare anländer imorgon.
2003 – 2023
20 somrar, 20 projekt
Vem trodde det?
Kom och fira med oss! 🙂
Inbjudna att husera hos våra vänner ateljén Glada Sprutan <3
firar vi gångna och kommande sommar i Hägersten
Nu på lördag – VÄLKOMNA !
