Tomma rum i Burträsk bjöd på underbara förutsättningar. Detta var verkligen en av årets höjdpunkter, väl värd en veckas obetald semester. Tråkigt nog för mig själv blev jag nästan omedelbart sjuk i covid-19 och isolerades enligt konstens och fhm:s alla regler i ett rum som trollades fram på vinden. Rummet, som föreföll ha stått oanvänt sedan 1900-talet, blev en central del av min upplevelse och informationen i detta inlägg är begränsad till det. Lite konstigt kändes det att ha feber samtidigt som temperaturen inne och ute låg stabilt runt 30-strecket. Sömnen kom lite när som helst och dygnet delades upp i flera små dygn. Skönt då att det var ljust i stort sett hela tiden.

“Tråkigt” är förresten att ta i, det är lätt att glömma sina privilegier. Vaccinet tog bort allt farligt och kvar blev en luftmadrasstripp genom 70-talsblomster. Alvedon gjorde dessutom att det efter ett par dagar kändes som att nu var det dags att göra en liten film och inte bara ligga här och svettas. Ett eget rum med mat uppburen tre gånger om dagen gjorde sitt till. Skapandet rullade liksom på enklare så fort disk och matlagning försvann ur ekvationen.

Michael Cedlind