Sommaren 2004 följde jag med till Jokkmokk. Jag hade aldrig varit så lånt norrut. Tågresan tog ett dygn. Sen fick jag byta till buss i Boden. Ett par timmar till och jag klev av i samhället Jokkmokk. Centrum är ganska litet och består av några butiker, två stora mataffärer, en turistinformation, två kyrkor och ett gammalt apotek. På bottenvåningen i det gamla apoteket finns en hantverksbutik, på övervåningen hade vi vår arbets och utställningslokal. Varje torsdag var det trivselkäll i parken utanför. Det anordnades marknader och musiktillställningar. Vi passade på att delta, med poesiframträdanden och olika interaktiva konstprojekt. Vi bjöd även in till middagar, bildvisningar och utställningar i vår lokal. Vi bodde fem minuters gångväg därifrån. I ett hus som förövrigt stod tomt. Tio lägenheter fanns till vårt förfogande. Det var skönt att ha gott om plats. Lite underligt att ha en stor tvåa själv. Jag gick och hämtade hem saker från soptippen för att fylla upp. Och samlade kottar. Det var ljust nästan dygnet runt. Jokkmokk ligger alldeles nära polcirkeln. Och alldeles nära fjällen. Den lokala konstnären Lars Pirak bjöd hem oss på ateljebesök, varma hjortron och glass. Vi hade även tillgång till Folkets hus och Samernas slöjdverkstad. Kommunen bjöd på en resa till Kvikkjokk, porten till fjällen. På vegetarisk mat och en båtresa med Björn i floddeltat.