Vilhelmina

Press12 August, 2008

Erik och Emma intervjuas i BorÄs Tidning

11 August, 2008

  16 juli. Det verkar olycksbĂ„dande. Regnet gör att vi mĂ„ste köra pĂ„ tvĂ„ans vĂ€xel pĂ„ 110 strĂ€ckan. - Hur ska det gĂ„ med Ă„rets Tomma rum om det regnar sĂ„ hĂ€r? Jag vill ju sola och bada ocksĂ„! sĂ€ger Emma, som Ă„ker med frĂ„n Östersund till Vilhelmina. Men sĂ„ klarnar det upp nĂ€r vi nĂ€rmar oss. Och sĂ„ fortsĂ€tter det hela sommaren. Vilhelmina fĂ„r typ minst regn i hela Sverige denna sommar. Kan det vara en slump eller har Eiras "Regn, regn gĂ„ din vĂ€g! Sol, sol kom till mig!" pĂ„verkat? Jag tĂ€nker mycket pĂ„ "pĂ„verkan" under sommaren. Kanske beroende pĂ„ att jag till stor del varit organisatör för Ă„rets projekt. Hur pĂ„verkar jag projektet genom min instats? Har jag en dold agenda? Vilka pĂ„verkar mig och hur? Kan Eira pĂ„verka vĂ€dret!? Det jobbas inför utstĂ€llningen, i Tingshuset. För plötsligt har nĂ„gon fixat sĂ„ vi fĂ„r tillgĂ„ng till detta mĂ€rkliga hus. NĂ„gra av oss jobbar nĂ€tter. PĂ„ en vecka gör vi en utstĂ€llning. NĂ€r lördag kommer Ă€r vi klara. Plakat hĂ€nger runt om i byn pĂ„ tre sprĂ„k. PĂ„ vernissagen serverar vi canapĂ©er och vin. Vi fĂ„r ett femtital besökare. Vi bor i ett femvĂ„nings hyreshus med glasverandor och utsikt mot Volgsjön. Jag fĂ„r en kĂ€nsla av att befinna mig pĂ„ Franska rivieran. Jag gillar Vilhelmina. Det kĂ€nns konstigt att mĂ„nga flyttar. Antalet innvĂ„nare har halverats pĂ„ ett drygt decennium och det Ă€r frĂ€mst de unga kvinnorna som söker sig bort. En kvĂ€ll nĂ€r vi sitter och diskuterar kultur, Vilhelmina och livet :) tĂ€nker jag pĂ„ hur sammanvĂ€vda alla situationer och strukturer Ă€r. Hur kulturen i grunden inte bestĂ„r av arrangemang och tavlor utan idĂ©erna och kĂ€nslorna som finns i omlopp. Kulturproduktionen sker pĂ„ kvinnornas bekostnad hĂ€r, föresvĂ€var det mig. SĂ„ kommer jag att tĂ€nka pĂ„ personer jag trĂ€ffat hĂ€r. Christer Staaf, kulturchefen som bjudit in oss till Vilhelmina: "Mjukispappan" med fyra barn kan nog komma att stĂ„ som förebild för en mer sammansatt idĂ© om vad Vilhelmina behöver i framtiden. Gunnel Blom, singel, trebarnsmamman med tre jobb, som gav oss lift tur/retur nĂ€r vi var plockat bĂ€r och fick slut pĂ„ bensin. Tack! TĂ€nk om "Vilhelmina" kunde förstĂ„ att utnyttja hennes driv bĂ€ttre. NĂ€r jag den 15 augusti lĂ€mnar byn fĂ„r jag syn pĂ„ sparkstöttingen som stĂ„r pĂ„ hotellet. VĂ€rldens största spark! En vision av framtidens Vilhelmina spelas upp för mina ögon. En spark pĂ„ alla tak i hela Vilhelmina(!), viskar jag för mig sjĂ€lv. Vilken grej(!) Oförglömligt(!) PĂ„ vĂ€g söderut pĂ„ 45an fĂ„r jag den dĂ€r kĂ€nslan av att ha glömt nĂ„got, att inte vara fĂ€rdig. Magnus Oledal